jag har alltid gillat mig själv, mina kurvor, mitt hår, & mitt ansikte.
hittade en bild på mig själv ikväll.
16 år och sjukt jävla fin.
det tyckte jag även då.
jag minns hur nöjd jag var
just där. inte den smalaste men
verkligen inte överviktig.
nu väger jag betydligt mycket mer
och har nog aldrig känt mig
så ful som jag gör nu.
allt ligger inte i vikten nu.
mitt ansikte är inte detsamma.
för 2 år sedan genomgick jag en
käkoperation i Umeå.
efter den har jag varit fruktansvärt
missnöjd med mitt utseende då min
näsa helt ändrade form.
vissa tycker jag är löjlig, visst.
men har man som jag ALLTID
varit nöjd med allting i ansiktet
så är det som en jävla käftsmäll
att inte längre få känna så.
jag visste att det kunde ske.
"ska du verkligen operera dig? tänk om näsan blir konstig?"
var Christian's ord till mig då.
läkaren hade berättat att näsan
kunde få ett annorlunda utseende.
inte alltid, men det fanns en liten risk.
ALLT jag nånsin velat är att kunna bita ihop och få ha ett normalt bett.
det ångrar jag nu. jag hade kunnat levt
med dedär skeva jävla bettet!
min näsa blev sig inte lik.
och nu är jag sjukt missnöjd
och känner inte igen mig själv
i spegeln. jag kommer genomgå
en näsoperation. jag ska försöka
få tillbaka min näsa igen, så äre
bara. och sen mitt viktproblem
det är inte över. nu har jag hittat
ett gym här i närheten så
mitt gamla jag är inte ouppnåeligt.
bara jävligt långt bort just för tillfället.
men jag har fortfarande inte gått
upp det jag gick ner under FF.
nu tänker jag bara köra vidare
och stå vid mållinjen som
en äkta jävla vinnare!