det är så svårt att hålla reda
på allting själv. vi står nu
helt ovetandes om när Minea
ska börja sitta själv och därför
går tankarna kring inskolning av
dagis i aug på högvarv.
kommer hon hinna
lära sig? om inte, vad händer då?
hur går man tillväga?
vem kan svara på alla mina frågor?

just nu går vi hos en sjukgymnast.
läkaren som skickade dit oss
har inte kallat tillbaka oss
för en uppföljning, så vi vet
liksom inte vad som händer härnäst.
vi vill ju att hon ska utredas, ta
reda på var stelheten
kommer ifrån osv.
inte bara bli lämnade hos
sjukgymnasten och "bara" träna henne.
något mer måste ju ske, och för
att det ska hända har jag nu fått
ta saken i egna händer.
har ringt runt för att försöka få
tag i läkaren, lämnat honom ett
meddelande och nu väntar jag bara
på att han ska ringa upp..
har också pratat med försäkringskassan
om vårdbidrag, om vi nu måste
söka det, hur man gör osv.
utan framgång har jag försökt nå
förskolechefen för att fråga
om resurs/assistent på dagis utifrån
vad försäkringskassan beslutar.
AHHH! så jävla krångligt, man
måste hela tiden ligga steget
före känns det som.
om allt skiter sig, och hon
varken har rätt till något av
ovannämnda sakerna står
jag inkomstlös i aug, med en dotter
som inte kan börja på dagis.
känner mig stressad, orolig, förvirrad
och framförallt så jävla besviken.
har ingen läst hennes journaler?
ingen verkar ju fatta vad det
handlar om. jag är så förbannad
över flytten hit också.
i Östersund var allting redan ordnat.
barnhabben var inkopplad
och hon skulle följas upp till 15
månaders ålder. här verkar det som
att ingen vet något.
nu föreslog sjukgymnasten att
Minea ska få nattskenor till benen.
och att hon borde få ett
besök till neurologen.
jaha? vem tar tag i det?
jo jag, eftersom läkaren inte
verkar ha alla hästar i stallet.
för hade han haft det så skulle
jag inte sitta här och skriva nu.
skulle han göra sitt jobb ordentligt
så hade detta redan skett,
men ingenting händer.
inte ett skit.
det är som att hela
systemet stannat av.
/ förvirrad mamma