vi och våran tur..

efter Östersund så hade Minea äntligen
fått in bra nätter, vilket hon inte
haft sen födseln. hon sov dessutom
i sin egna säng.
i Norge blev det ett helvete igen.
hon sov väldigt dåligt och
vaknade flera gånger varav hon
åt två. jag var allt annat än
utvilad när vi kom hem, haha.
och såhär har det nu fortsatt.
hon sover fortfarande
i sin egna säng då jag vägrar ge mig.
men fyfan vad hon är jobbig.
hon ligger och gnäller hela tiden typ,
och efter att hon fått mat somnar
hon och vaknar efter en timme
och bara gnäller. ärligt talat minns
jag inte när jag sov en hel natt
utan att vakna sist. inte ens under
graviditeten fick jag sova.
om det tar på psyket?
ja, lite då... det är jobbigt att
alltid vara så förbannat trött hela tiden.
men man glömmer ju som bort
det då hon är vaken och sådär
charmigt söt.
dom ljuva småbarnsåren vare va?

apropå sniglar med blommiga skal
så ska jag säga upp mitt gymkort.
jag kommer aldrig iväg eftersom
Christian jobbar så dåliga tider.
tänkte därför köpa hem hantlar
och grejer och träna då
barnen sover istället.
det passar mig bättre och jag
har en riktigt bra app att följa
för just hemmaträning.
jag vill verkligen få in träningen
som en rutin om kvällarna nu
för jag vet att det kommer hända
stora grejer för mig då.
jag har ett mål, och ingenannan
kan ta mig dit. arbetet ligger hos mig.
jag vägrar fortsätta vara en trött
överviktig tvåbarnsmorsa som
slutat bry sig om både sitt inre & yttre.

det är en kamp varenda dag.
förrförra veckan gick jag ner 1,9
kg på att äta bra och röra på mig.
efter Norge hade jag gått
upp allt igen och kände
mig så jävla misslyckad.
är jag så jävla svag för
sötsaker att suget får styra
mina händer och se till att
jag äter skiten?
när tar jag kontrollen?
har jag någon?
vad i helvete håller jag på med?

jag började fundera och kom
fram till att jag är en stark
människa. jag fixar allt bara
jag ger mig fan på det.
detta ska inte få mig att ge upp,
snarare tvärtom. jag blev så arg
på mig själv och har vänt ilskan
till något bra & peppande.
jag ska bevisa för mig själv, och
enbart mig själv att jag inte
är den som ger upp i första taget.
jag ska besegra mina inre
"demoner" och krossa
skiten ur dom. era jävlar!
ni har förstört så mycket och
nu är det min tur att ge igen.
nyttig mat, mycket vatten
och träning. ni kommer dö kort sagt.
och jag ska njuta varenda minut!

André & Julian på tunnelbanan
in Oslo. fina killar <3


Kommentarer
Postat av: macknow

Jag könner igen mej sååå mycket i det du skriver, både i sömnlösa nätter och vikt problemen. Ebba blir 2 år i Juni och för drygt en månad sedan började hon sova hela nätter. Då köpte vi ett löpband och kilona har mer eller mindre rasat av mej. Jag tror det är svårt att orka om man inte får sova... dessutom var löpbandet så dyrt att jag har inte samvete att låtadet s t å bbredvid soffan utan att jogga/promenera npgra kilometer varje dag ;)
Så mitt tips är att prioritera sömnen än så länge!
Kram Carro

2013-03-22 @ 08:53:19
URL: http://macknow.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0